onsdag 21 mars 2012

”Du måste uppfylla alla dina löften, alla dina förbindelser och pligter.”


Den mest intressanta skillnaden mellan nutiden och 1800-talet, som boken utspelar sig på, som jag har lagt märke till i boken är det otroliga plikttrogenheten som människorna hade på den tiden. De uppträder precis som de förväntas göra, tar hela tiden fullt ansvar för alla slags förbindelser, och det verkar mest av allt vara deras plikttrogenhet som driver dem i deras beslut och handlingar.

Jag tror att anledningen till att vi nu inte alls är lika plikttrogna och villiga att vara på ett visst förbestämt sätt, är att det inte finns någonting nu som begränsar oss. Vi är rätt så bortskämda med att i viss utsträckning kunna göra nästan precis vad vi vill, och ändå få vårt beteende försvarat eller  förlåtet. På 1800-talet så fanns det fler konsekvenser. Likheten mellan konsekvenserna av att uppträda annorlunda eller opassande nu, och då, är att folk alltid har, och förmodligen alltid kommer att skvallra. Självklart kan det påverka vårt rykte, och den bild som folk får av oss, om man t. ex föder ett barn utan att vara gift med – eller snarare tillsammans med, nu för tiden – barnets pappa. Skillnaden är att på den tiden, så kunde sådant leda till att man fick sparken från sitt jobb eller blev helt utfryst ur samhället.

Ett exempel är pigan Marie i boken, som blir gravid med Ottos barn. Det är opassande, dels för att Otto är en ung greve och Marie ett tjänstefolk, dels för att Otto är förlovad med en annan kvinna och inte alls tillsammans med Marie. Så fort som hennes arbetsgivare, Tante Aline och Oncle, kommer underfund med att hon är gravid, så blir hon – trots att Tante och Oncle inte vet om att oäktingen är Ottos - av med sitt jobb.  Hade en kvinna i Sverige varit i den situationen idag så hade det inte alls varit samma sak. Kvinnan hade fått mammaledigt tills hon kunde återvända till sin post. Det finns t. om en lag i Sverige som säger att man inte får säga upp en fast anställd som är gravid eller föräldraledig. Man skulle inte heller behöva stå ut med alla föredömande blickar, bara för att man var mamma till en oäkting. Begreppet används inte ens i vår tid. Om man på 1800-talet blev ofrivilligt gravid med någon som man inte var tillsammans med, eller ens någon som man inte var gift med, så blev man ju stämplad för livet. Därför kan jag förstå att de var mer hängivna till att göra och vara som de skulle.

Dock tror jag inte att det bara var arbetarklassen som var tvungna att göra allt som förväntades av dem för att klara sig i samhället, utan även adeln. Ett mycket gott exempel på adelns plikttrogenhet ur boken är Otto och Ottilias konstanta konflikt inom sig själva, om ifall de ska rymma bort tillsammans eller inte. De har båda enorma begär för varandra, och det är nästan omöjligt för dem att vara ifrån varandra, trots att Otto är förlovad med en annan. Ändå ältar de hela tiden skälen till  varför de inte borde ge efter för sina kärleksbegär. Ottilia skriver ”… du kunde aldrig tro mig nog usel att vara den, som drog dig från din pligt, som gjorde dig till menedare, till bof, till hån och åtlöje för verlden, som bragte dig till fattigdom och uselhet, till allt hvad du fruktar, allt hvad som sedan skulle ligga blytungt öfver ditt sinne ett helt, långt lif och blifva tyngre för hvar dag.”

Jag tror inte bara att konsekvenskerna var större, utan att människor var mer medvetna om och tänkte mer på vilka konsekvenser som deras handlingar fick, på den tiden. Det intrycket får jag av boken. Den enda som handlar utan att tänka efter i boken är Marie, när hon har sex med Otto. Förutom henne så verkar alla tänka efter ganska mycket innan de gör saker. Numera så tror jag att det finns många fler som handlar innan de hinner tänka. 

2 kommentarer:

  1. jag tänkte på ditt tidigare inlägg om att vara "lagom", att inte sticka ut och ta för sig och nu skriver du om plikttrogenhet. jag har precis läst en engelsk kolumn som raljerar om lagom och plikttrogna svenska som alltid står på rätt sida i tunnelbanan, som är rätt att sticka ut, helst inte hamnar i konflikt med människor etc. Är detta en början på en karaktärsbeskrivning av att vara svensk som hon skriver om? Är dessa drag kvar i dagens samhälle men uttryckt på ett annat sätt?

    Intressanta inlägg, med samspelande beskrivningar av både människor och miljöer som trots att du beskriver en bok för 150 år sedan har drag av modern tid.

    SvaraRadera
  2. Visst får man ofta höra höra Sverige beskrivas som "landet lagom". Jag tror, att kanske är det som du säger, att Knorring skriver en början på en karaktärsbeskrivning av svenskar, men å andra sidan så var det väl en norm för fint folk i de flesta länder att inte sticka ut, och att inte dra för mycket uppmärksamhet till sig av en oppasande anledning på 1800-talet, då boken är skriven. Kanske är det så att många länder har kommit ur det där beteendet i en mycket högre grad än Sverige. Av någon anledning så är Sverige kvar i att vara lagom. Det är ju inte längre så, att det t. ex är opassande för en 16-årig flicka att plocka blommor, men många i Sverige vill t. ex inte klä sig i för färgglada kläder eller stå i centrum över huvud taget, medans exempelvis dagens amerikaner ofta beskrivs som ett folkslag där många medvetet tar plats och försätter sig i rampljuset.

    SvaraRadera