"Nu kom då anglaisen!"

Efter att ha läst ut illusioner, så tycker jag att den var ganska bra. Jag tyckte ibland att - särskilt känslo-beskrivningarna, blev lite utdragna och långtråkiga, men jag har ganska dåligt tålamod för sådant. En sak som jag gillade med boken var att det kom många oväntade twister, som exempelvis när man får veta att Marie, som är uppasserska, har fått ett barn med Otto, som är greve. Jag gillar att bli överraskad, och det blev jag ganska ofta under läsningen.

Det var inte särskilt mycket som var svårt att förstå, förutom det som jag tagit upp tidigare, med franskan och de långa, krångliga meningarna. Även en del uttryck som vi inte längre använder oss av, var svåra att förstå, t. ex under en bal som Ottilia går på, då hon skriver "Nu kom då anglaisen!". Efter att ha läst vidare ett par meningar kunde jag dock räkna ut att det var en slags dans, vilket ofta brukar fungera.